Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar..

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bästa? med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerätten tolkar begreppen barnets bästa och barnperspektiv i sina utredningar om vårdnad, boende och umgänge, och i sitt arbete med umgängesstöd. Familjerätten skall utreda vad som är det bästa för barnet, och då inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgänge och umgängesstöd är att barn har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Dock är det inte alltid för barnets bästa att ha kontakt med den andra föräldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagändringen i Föräldrabalken 6 kap (prop.